Magda

27 oktober 2006 12:10

Hej fialotta!

Vilka grubblerier, jag läste första gången imorse, men det var så djupt att jag inte kunde ta in det. Nu har jag läst det igen och jag tror inte att man gör sig en känsla bara för att få dela med sig av den till någon annan. Det är nog så att "jag känner så här" o sedan vill man på en gång prata med någon om det (ibland utan att fundera själv först). Kanske för att få bekräftelse på att andra känner samma som en själv i bland.

Du....fattade du vad jag menade? Jag gör det knappt själv. :)
Ring om du vill prata, jag håller på att fundera ut lite pyssel i snöovädret.

Kram

Therese

27 oktober 2006 13:29

Hooo där borta i snöyran.
Åj, här börjar faktiskt solen skina...och där försvann den.
Nåja, för mig handlar det inte om att bli bekräftad.
För mig handlar det mera om vänskap, tryggheten tillsammans och förtroende. Att prata med människor som står mig nära om saker som jag tycker är jobbigt eller det jag är glad över är viktigt. Jag kan tänka på det, fundera själv men kanske ändå prata om det med en nära vän.
Varför ska man alltid låtsas att allt är bra jämt och ständigt när det inte är bra.
Att prata om saker för att utvecklas och lära sig saker om andra människor. Kan man hjälpa en människa till ett bättre liv genom att berätta vad man känner, vad man har varit med om eller vad det nu handlar om gör att man lär sig mycket om mänskligheten.

Varför ska man gå omkring och låtsas att allt är perfekt. Varför ska man gå omkring med ett leende på läpparna när man mår dåligt? Varför ska man gömma sina känslor?(för nära vänner iallafall)
Är det av rädsla? Vad ska andra människor tycka om oss om vi inte är perfekta? (beror ju naturligtvis vad det handlar om)
Nära vänner som finns där och stöttar när man vill prata och är glada när det går bra för en själv är guld värda.

Vad långt det blev och djupt..
Ha det bra i helgen och vi synes snart..

Fialotta

27 oktober 2006 15:55

Magda,Therese: Detta handlar mer om ett behov vi skapat oss pga teknikens under, vi kan alltid få respons av någon när än på dygnet vi söker den. Var mer de jag ville komma fram till.